ja tack snälla?

Igår hände något riktigt obehagligt, jag  fick jag kramp i hjärtat. Först kändes det som att det drog ihop sig, sedan slog det några väldigt hårda och ojämna slag innan det drog ihop sig igen och efter det började det slå minst 130slag/minuten, så hårt att hela bröstkorgen hoppade liksom. Kände t.o.m pulsen nere i magen också, i kroppspulsådern. 

Allt höll tydligen bara på i fem, sex minuter men det kändes fan som tjugo. Blev livrädd. Har bara vart med om samma sak en gång förut (dock var det inte lika illa då).

Det var när jag var på rymmen i januari, hemma hos Syster S. Hennes kille, H, som är en riktig psykopat trodde inte på henne när hon sa att jag inte blir "påtänd" på samma sätt som andra när jag tar tjack, att jag är lugnare och inte snöar in på saker och då var han så klart tvungen att motbevisa henne. Så han blandade en panna (fick veta senare att det var 0,6g 70% rent tjack) till mig. Det var tredje pannan på ungefär två dygn, hade varit vaken hela denna tiden och det var också första gången på flera månader som jag tagit eftersom jag suttit inlåst. Så fort han drog ur nålen började jag se vågmönster överallt, p.g.a att mitt blod rusade så fort. Sedan tyckte S att det var en superbra idé att gå ut och spraymåla utemöbler kl.04 på natten och det var då det kom. 

Hon förklarade att det berodde på att hjärtat blivit överansträngt och att det var därför det krampade. Men hon sa också att det inte är många inom sjukvården som vet om att detta kan hända, vilket jag fattade då jag fick prata med en från sjukvårdsupplysningen efter händelsen igår. 

Det som skrämde mig mest av allt igår var nog inte själva händelsen i sig, utan att jag måste fått denna krampen för att jag spyr så mycket nu för tiden. Det finns ingen annan förklaring. Jag förstör mig själv så totalt, vare sig det är med droger eller mat. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

            Lever i nuet, för jag är osäker på om dåtiden existerar. Kan inte känna igen mig själv. Sekunder minuter timmar dagar veckor månader år av mitt liv som jag inte längre är säker på att jag levt.   Kan inte ens vara säker p...

    Jag skriver knappt här längre. Förlåt. Men det är för mycket i mitt huvud.   Det har hänt lite sedan sist. Jag har flyttat till träningsboendet. Det är ändå en ganska stor förändring. Maten är krånglig. Äter nästan så mycket som man sk...

Nu är det snart ett år sedan jag impulsrymde och följde med R ut till C på landet. Vet inte varför minnet av det slog till så hårt och plötsligt.      -     Lugnet. Vinden som blåser i träden, solens orangeröda ljus över hästhagen på kväl...

Vet inte längre hur läge jag orkar. Le, vänd andra kinden till, ignorera, kom ihåg att låsa dörren, acceptans acceptans denna jävla acceptans. "Du är så duktig Leahna, du hanterar situationen så bra!" Men det räcker inte med att höra det, förstår...

    Idag. Jag är friskare (förutom Mia), gladare (?) i bättre fysiskt skick och någorlunda drogfri.   Jag förstår inte varför jag vill spola tillbaka ett år i tiden.. Men jag längtar tillbaka till misären, trasigheten, spänningen, den villko...