Morgoncigg och sockerfri powerking på balkongen invirad i den grå ullfilten. Sju och en halv timmars sömn och jag är lite skakig, både i händerna och inombords. Landskapet här ute är så lugnt och stilla, balanserar mellan höst och vinter och luften är kall. Kan se tre kossor längst bort på åkern och gråa träd som tappat sina höstfärger. En nötskrika med sina blå fjäderdetaljer och rufsigt huvud i äppelträdet, bara tre meter från där jag sitter.

Snart är min lugna halvtimme över och jag måste ta tag i hårplattning, vägning, val av kläder och sminkning.

Hjärtat slår lite för fort och jag tror att det beror på nervositeten. Men varför? Det är ju bara en fest. Tre veckor inomhus gör väl sin del i det hela. Tåget avgår 12.06 och K som ska ha festen ska möta mig på stationen. Ska även träffa älskade storasyster S idag. Kanske köpa ett gram vit magi. Men det är som att svära i kyrkan när man drar in det i näsan istället för att få det rätt in i blodomloppet. K kanske förstår, hon kanske till och med frågar om jag vill ta det så. 

Och en tanke som snurrat i huvudet, som gjorde det så svårt att somna inatt. Tänk om S tar med sig R, som en överraskning. Chansen är minimal men jag kan inte låta bli att hoppas. Det kan jag inte. Önskar nästan att man var religiös, då hade jag knäppt mina händer och bett om att få träffa honom. Men min hjärna är för logiskt för att vara såväl religiös och vidskeplig. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

            Lever i nuet, för jag är osäker på om dåtiden existerar. Kan inte känna igen mig själv. Sekunder minuter timmar dagar veckor månader år av mitt liv som jag inte längre är säker på att jag levt.   Kan inte ens vara säker p...

    Jag skriver knappt här längre. Förlåt. Men det är för mycket i mitt huvud.   Det har hänt lite sedan sist. Jag har flyttat till träningsboendet. Det är ändå en ganska stor förändring. Maten är krånglig. Äter nästan så mycket som man sk...

Nu är det snart ett år sedan jag impulsrymde och följde med R ut till C på landet. Vet inte varför minnet av det slog till så hårt och plötsligt.      -     Lugnet. Vinden som blåser i träden, solens orangeröda ljus över hästhagen på kväl...

  ja tack snälla?         Igår hände något riktigt obehagligt, jag  fick jag kramp i hjärtat. Först kändes det som att det drog ihop sig, sedan slog det några väldigt hårda och ojämna slag innan det drog ihop sig igen och efter det börja...

Vet inte längre hur läge jag orkar. Le, vänd andra kinden till, ignorera, kom ihåg att låsa dörren, acceptans acceptans denna jävla acceptans. "Du är så duktig Leahna, du hanterar situationen så bra!" Men det räcker inte med att höra det, förstår...